GR intervjuar Hamster - arkadspelens frälsare och väktare

Några av er har säkert sett "Seb VS Hamster"-serien som publiceras med jämna mellanrum här på Gamereactor. Det är en artikelserie dedikerad till företaget Hamsters återutgivningar av gamla arkadspelsklassiker - och det är också en serie artiklar jag personligen verkligen brinner för. Hamster är ett företag som specialiserat sig på att minutiöst återskapa och restaurera gamla arkadspel för att ge dem nytt liv till moderna konsoler. De släpper alltifrån rejäla klassiker som Ridge Racer, Gradius och Bubble Bobble till mer obskyra titlar som Blandia och Koutetsu Yousai Strahl. Eftersom arkadhallarnas glansdagar är över sedan länge är det något av en kulturgärning de gör, då många av de här spelen annars riskerar att gå förlorade för alltid.

Så när jag fick förfrågan om jag ville ta ett snack med Hamster-chefen Satoshi Hamada var jag så klart inte sen med att tacka ja.

Nedan följer en längre intervju där Gamereactor som första västerländska media fått chansen att verkligen sätta oss ner med den person som kanske gjort allra mest för att bevara arkadspelens historia i spelbar form. Vi gick in på Hamadas personliga resa inom spelvärlden, hans syn på Hamsters roll i branschen i stort och om vad arkadspelen kan lära dagens generation gamers och spelutvecklare.

Herr Hamada-san, tack för den här möjligheten. Vad var det som först fick dig att förälska dig i arkadspel, och minns du något särskilt arkadkabinett eller spel som stod ut i dina ögon?
Det absolut första spelet jag någonsin spelade var Taitos Space Invaders. Det släpptes 1978 och jag gick i tredje klass i grundskolan. Min äldre syster tog mig till ett kafé som hade en Space Invaders-maskin, och det var där jag spelade det första gången. Jag kommer fortfarande ihåg hur förundrad jag var - jag kunde inte förstå att något så underhållande fanns! Det lämnade ett stort intryck hos mig som stannat kvar ända sedan dess.

Innan du blev chef för Hamster, kunde du nånsin tänka dig att arkad- och retrospelspreservation skulle komma att bli din livsgärning?
Innan jag började på Hamster jobbade jag på ett företag som gav ut moderna tv-spel, så jag trodde aldrig att jag skulle få chansen att jobba med klassiska spel på det här sättet. Efter att jag blev chef för Hamster-verksamheten har jag kunnat ägna mig åt vad jag verkligen vill göra, och jag känner mig genuint lycklig över det.

Vilka känslomässiga band har du personligen till arkadspel och till arkadhallen som en fysisk plats?
Min far var väldigt strikt, jag växte upp i ett hushåll där spel i princip var off-limits. På grund av det hade jag aldrig möjligheten att skaffa en hemkonsol som Famicom (NES), som alla andra hade vid den tiden. Det enda sättet för mig att uppleva spel som barn var att gå till godisaffärer eller arkadhallar och spela arkadspel med mina vänner. Det var därför jag började älska arkadspel så mycket. För mig var arkadspelen vad gaming handlade om.

Hamster firade nyligen 12-årsjubileum för sin Arcade Archives-serie med stor pompa och ståt i Japan.

Finns det något arkadspel du fortfarande spelar regelbundet, bara för dig själv?
Arcade Archives släpper en ny titel varje vecka, så bara att hålla mig uppdaterad med nya släpp håller mig upptagen nog. Jag har varenda Arcade Archives-titel släppt hittills installerad på min Nintendo Switch och jag värderar den samlingen högt. Den dagen då jag går i pension från det här jobbet vill jag ta mig tiden att spela igenom de alla, en efter en.

Ser sig Hamster främst som en utgivare, ett preservationsföretag eller något helt annat?
Först och främst är Hamster ett företag, så jag anser att det är nödvändigt för oss att arbeta som en framgångsrik utgivare och generera hållbara intäkter.

Över åren har Hamster gjort flera försök att bevara klassiska arkadspel, och Arcade Archives är faktiskt vårt fjärde försök. Tyvärr kunde vi inte fortsätta de tre tidigare försöken på ett långsiktigt sätt. Därför tycker jag att det är så viktigt att bygga upp en hållbar affärsverksamhet där intäkterna kan återinvesteras i att föra tillbaka ännu mer klassiska titlar. Att etablera detta förloppet är nödvändigt, så vår högsta prioritet är att lyckas som affärsverksamhet och som en utgivare.

"Över åren har Hamster gjort flera försök att bevara klassiska arkadspel, och Arcade Archives är faktiskt vårt fjärde försök. Tyvärr kunde vi inte fortsätta de tre tidigare försöken på ett långsiktigt sätt. Därför tycker jag att det är så viktigt att bygga upp en hållbar affärsverksamhet där intäkterna kan återinvesteras i att föra tillbaka ännu mer klassiska titlar."

Samtidigt tycker jag att det är lika viktigt att återuppliva sällsynta spel som andra företag inte skulle ta sig för, eftersom de sannolikt inte kommer vara kommersiellt gångbara. I den kontexten tycker jag att vi glädjande nog kan spela en meningsfull roll i att preservera spelhistorien och föra tillbaka de här klassiska spelen igen till framtida generationer.

När ni släpper ett klassiskt arkadspel på modern hårdvara, vad exakt är det du hoppas återskapa? Är det spelmekaniken, känslan, den sociala atmosfären eller den historiska artefakten i sig?
Jag anser att bevara atmosfären från den där eran är extremt viktigt. Människorna som uppskattar Arcade Archives mest är de som är i 40- och 50-årsåldern; folk som var barn när de här spelen ursprungligen släpptes. Att kunna få återuppleva de här älskade minnena genom att spela de här spelen igen är något jag tycker är mycket värdefullt.

Samtidigt har vi också en annan viktig målsättning. Vi vill också introducera spelen vi växte upp med till yngre generationer och visa dagens barn vad som gjorde de så roliga. Därför tycker jag att det är viktigt att inte bara bevara atmosfären från den tiden, utan också att bevara spelen på ett sätt som möjliggör att folk får uppleva dem så som de var menade att spelas - även idag.

Vilket ansvar, tycker du, att Hamster har för spelhistoria nu när så många klassiska arkadspel primärt bara är tillgängliga via ert arbete?
Jag tycker att spel är mycket svårare att bevara än böcker och filmer. Böcker kan förvaras och lämnas vidare till framtida generationer, och filmer eller tecknade verk kan fortsätta existera så länge det finns ett sätt att titta på dem.

Spel är annorlunda. Att bevara deras rörelser, gameplay och ljud exakt som de var är mycket mer utmanande. När hårdvara fortsätter utvecklas är en av de största utmaningarna att se till att de här klassiska spelen fortfarande kan spelas precis som de gjorde när de ursprungligen släpptes.

Det är det vi strävar efter. Vi vill skapa en miljö där de här spelen fortsätter existera och är omtyckta långt efter att vi är borta.

Har dina målsättningar eller ambitioner förändrats på något sätt sedan ni började med Arcade Archives-projektet?
Målsättningen i sig har inte förändrats. När vi först lanserade Arcade Archives så pratade jag om en dröm i vårt Arcade Archiver-program; att kunna föra tillbaka 800 arkadspel genom den här serien.

Innan vi påbörjade Arcade Archives gjorde jag en lista på alla arkadspel jag ville spela igen. När jag var klar med att skriva ner allt så var det 800 titlar på den där listan. Från första början har min dröm varit att återuppliva varenda ett av de där 800 spelen.

Hittills har vi fört tillbaka 525 titlar genom Arcade Archives, men vi är fortfarande långt ifrån att nå 800. Därför vill jag fortsätta jobba för att infria den där drömmen genom att föra tillbaka dem, ett spel i taget.

Namcos Rave Racer är ett exempel på en klassiker som aldrig fick en hemkonsolportning innan Hamster re-releasade arkadversionen i februari i år.

Arkadhallarna brukade vara sociala mötesplatser lika mycket som dedikerade spelplatser. Tycker du att något viktigt gick förlorat med arkadhallarnas nedgång?
Jag tror inte själen gått förlorad. En av sakerna som gjorde arkadspel så oerhört kul på den tiden var att, medan du spelade, så samlades folk naturligt bakom dig. Personen som spelade och de som tittade på kunde alla njuta av spelet tillsammans. Den typen av atmosfär var något du såg i arkadhallarna hela tiden.
Självklart har tiderna förändrats, och det är inte längre så som folk tar del av spel. Men idag har vi streaming, där någon spelar medan andra tittar på och pratar och har kul tillsammans. Formatet har ändrats, men jag tycker att själva essensen fortfarande är densamma. Ur det perspektivet tycker jag att folk kan ha kul med spel idag på ett liknande sätt som de hade förr.

Varför tror du arkadspel fortfarande känns unika än idag, jämfört med många moderna spel?
Jag verkligen älskar arkadspel, och det finns många anledningar till det. En av de största är att vem som helst kan hoppa in direkt och börja spela. Jag tycker det är en av deras största styrkor.

Med många moderna spel kan du lätt spendera en timme eller två bara med att gå igenom en tutorial. Det tar ofta ganska lång tid innan du verkligen får uppleva vad som gör spelet kul. Arkadspel, å andra sidan, låter dig kasta in ett mynt och börja spela omedelbart. Du behöver inte läsa en manual eller lära dig massor först, vem som helst kan plocka upp kontrollerna och spela. Jag tycker det är en av de fantastiska sakerna med arkadspel.

"Med många moderna spel kan du lätt spendera en timme eller två bara med att gå igenom en tutorial. Det tar ofta ganska lång tid innan du verkligen får uppleva vad som gör spelet kul. Arkadspel, å andra sidan, låter dig kasta in ett mynt och börja spela omedelbart."

Vad tänker du att dagens yngre spelare inte vet, eller kanske kunde lära sig, från 1980- och 1990-talets arkadkultur?
Genom Arcade Archives har jag fått chansen att prata med många utvecklare som skapade de här ursprungliga arkadspelen. En sak de ofta sa till mig var att de ville ge spelarna en oförglömlig upplevelse på bara fem minuter. Deras mål var att göra varje tillfälle spännande från början till slut, även om det bara varade några minuter.

Dagens värld är väldigt annorlunda. Folk har ett större utbud av underhållning än någonsin och spelen kommer i alla möjliga former. Du kan spela på din telefon oavsett vart du är, men trots detta är alla mer upptagna än de brukade vara. Ur det perspektivet tycker jag att arkadspelen från 80- och 90-talen - som kan erbjuda otroligt roliga spelupplevelser på bara fem minuter - passar överraskande väl för det moderna livet. Det är något jag börjat tycka och känna.

Japansk arkadkultur utvecklade sig annorlunda från i väst. Den japanska arkadkulturen visade sig också vara mer motståndskraftig. Har du några tankar eller åsikter om skillnaderna mellan japansk och västerländsk arkadspelskultur?
Jag växte upp med Japans arkadkultur, så jag vet faktiskt inte så mycket om hur arkadkulturen var i väst. Det är faktiskt något jag är väldigt nyfiken på så om jag får chansen skulle jag verkligen vilja höra om hur arkadkulturen var där, sett från ditt perspektiv!

Du firade nyligen Arcade Archives 12-årsjubileum. Vilken otrolig milstolpe! Hur ser du på framtiden för Hamsters Arcade Archives-serie? Finns det fortfarande många spel kvar att släppa igen och vad blir nästa steg?

Först och främst, tack så mycket. Att vi kunnat fortsätta med det här under så lång tid känns verkligen som ett mirakel. Framöver vill jag att vi fortsätter göra vad vi alltid gjort; att jobba varje dag för att se till att vi kan leverera ett spel till våra spelare varje vecka.

Som jag sa förut - vårt mål är 800 titlar. Vi har nått ungefär 500 hittills, men det är fortfarande omkring 300 fler spel jag verkligen vill föra tillbaka. Så jag vill fortsätta släppa en titel varje vecka och leverera de här spelen till spelare runt jorden.

"Att vi kunnat fortsätta med det här under så lång tid känns verkligen som ett mirakel. Framöver vill jag att vi fortsätter göra vad vi alltid gjort; att jobba varje dag för att se till att vi kan leverera ett spel till våra spelare varje vecka."

Och om vi når 800 Arcade Archives-titlar så är jag säker på att nästa sak jag kommer att säga är "Låt oss satsa på 1 000". Jag vill fortsätta med detta så länge jag kan och bevara så många av de här spelen som möjligt.

Vad är de största utmaningarna i att återlansera arkadspel?
En sak jag blir mer och mer oroad över är att de ursprungliga arkadkretskorten gradvis slutar fungera, eller helt enkelt försvinner.

Alltid när vi släpper ett spel så behöver vi först hitta ett kretskort i original och extrahera datan direkt från det innan vi kan få det körbart på modern hårdvara. Men om de här ursprungliga kretskorten - eller de EPROMs som innehåller speldatan - försvinner eller slutar fungera, då förlorar vi möjligheten att föra tillbaka de spelen.

Därför hoppas jag att vi kan hitta så många originalkretskort som möjligt och preservera deras data medan de fortfarande är i fungerande skick.

Har det varit några spel som varit nästan omöjliga att återställa korrekt?
Jag kan inte säga några specifika titlar, men det finns faktiskt ganska många spel vi inte har lyckats släppa eftersom vi inte lyckats lokalisera de ursprungliga arkadkretskorten.

Vartenda ett av de här spelen skapades av passionerade utvecklare, och vartenda ett har spelare som lagt ned ändlösa timmar på det. Därför vill vi fortsätta sökandet efter de här kretskorten så att vi en dag kan föra tillbaka även de spelen.

Hamster-chefen Satoshi Hamada i egen hög person.

Har den kommersiella framgången i re-releaser av retro-spel överraskat dig?
På många sätt är det ett mirakel att vi lyckats nå den här punkten där vi släppt så många spel.

Våra spelare har supportat serien vecka efter vecka och tack vare det har rättighetsinnehavarna fortsatt anförtro oss med deras värdefulla spel. Jag tycker att vad vi lyckats åstadkomma tillsammans är en sällsynt framgångssaga - en som nästan känns mirakulös.

Hur svårt är det att förhandla om rättigheter kring äldre arkadspel idag?
När företaget fortfarande finns kvar så är det oftast inte så svårt att förhandla om rättigheterna, ur en affärssynpunkt. Den större utmaningen är med spelen från 1980-talet. På den tiden gjordes arkadspel inte bara av större utgivare, utan också av många små utvecklare.

I många fall finns inte längre de här små företagen kvar, så det kan vara otroligt svårt att avgöra vem som innehar rättigheterna idag.

Självklart vill vi bevara de välkända spelen från de större utgivarna, men vi vill också arkivera mindre kända spel från mindre utvecklare. Det är ett viktigt mål för oss och vi kommer fortsätta jobba för att föra tillbaka de här spelen, ett spel i taget.

Tycker du att moderna utgivare förstår och värdesätter det historiska värdet i deras gamla arkadspelskataloger?
Så klart, jag tycker de stora utgivarna har en hel del respekt för spelen de skapat genom åren. Men samtidigt är deras uppdrag väldigt annorlunda från vårt. De har ett mycket större ansvar som spelutvecklare att fortsätta skapa nya spel som tilltalar dagens spelare och framtida generationer.

Med tanke på det är jag oerhört tacksam över att de anförtrott oss att återuppliva de här klassiska spelen. Jag ser det inte som att de stora utgivarna struntar i sitt arv på något sätt. Snarare har de anförtrott bevarandet och re-releaserna av de här spelen till ett företag som specialiserar sig på just det, medan de fokuserar sina utvecklingsresurser på att skapa nya spel.

Jag tycker det är en jättebra uppdelning av roller, det är något som alla tjänar på.

"Jag ser det inte som att de stora utgivarna struntar i sitt arv på något sätt. Snarare har de anförtrott bevarandet och re-releaserna av de här spelen till ett företag som specialiserar sig på just det, medan de fokuserar sina utvecklingsresurser på att skapa nya spel."

Många arkadspel skapades för att överleva bara några år i högljudda arkadhallar. Tror du att deras skapare någonsin kunde tänka sig att folk skulle bry sig om dem flera årtionden senare?
I över tio år har jag varit värd för ett Youtube Live-program som heter "Arcade Archiver". Genom åren har jag haft privilegiet att få bjuda in många av de ursprungliga spelskaparna som gäster och har då fått höra historierna bakom spelen de skapade.

När jag får chansen att prata med dem är det en fråga jag alltid ställer: "Hur känns det att se ett spel du gjorde för 30 eller 40 år sen få en ny release igen?"

Utan undantag är de helt förtjusta i att folk fortfarande köper och spelar deras spel, efter alla dessa år.

En av de saker som betytt mest för mig är att få höra de här utvecklarna säga hur glada de är över att se folk dela sin glädje på X, Facebook, Instagram och andra sociala medier. När de gjorde de här arkadspelen för 30 eller 40 år sedan så fanns det inga sociala medier, så de fick sällan möjligheten att ta del av hur spelarna kände inför deras arbete.

Idag har de äntligen möjligheten att se folks reaktioner, med vetskapen om att deras spel fortfarande förmedlar glädje till spelarna. Att få höra dem berätta hur mycket det betyder för dem har varit otroligt belönande för mig också. Jag tycker att det har varit en verkligt speciell upplevelse inte bara för oss utan för de ursprungliga utvecklarna också.

Hur skulle du beskriva arkadspelens fortsatta kulturella relevans för spel som underhållningsmedium?
Om vi talar specifikt om arkadspel från 80- och 90-talet så skapades de i en helt annan era. På den tiden hade inte utvecklare den vackert detaljerade grafik eller de fotorealistiska 3D-miljöer som spel har idag.

På grund av det behövde spelskaparna tävla med något annat; grundläggande gameplay. De behövde lista ut vad som skulle göra ett spel kul på riktigt. Var snäll och missförstå mig inte - jag menar inte att modern grafik på något sätt skulle dölja svag speldesign. Det jag menar är att, på den tiden, så var gameplay det enda verkliga sättet för utvecklare att utmärka sig själva från deras konkurrenter och tilltala spelare. De här spelen behövde stå stabilt endast på sitt gameplay.

Det är därför jag anser att arkadspel fortfarande har så mycket att lära dagens utvecklare. De är fullpackade med idéer och designprinciper som fortsätter vara otroligt värdefulla även nu.

Att bevara och föra tillbaka de här spelen handlar inte bara om att upprätthålla spelhistorien. Jag tror de kommer fortsätta vara en viktig källa till inspiration - och även en slags manual - för de människor som kommer skapa morgondagens spel.

Arkadversionen av Gradius III skiljer sig en hel del från Super NES-konverteringen som kom ett år senare.

Vad tycker du att moderna spelutvecklare kan lära sig från arkaderans speldesign?
Som jag sa tidigare, jag tycker att det fortfarande finns en hel del vi kan lära oss av de grundläggande principerna i de här spelen.

Jag har haft många tillfällen att prata med Hideki Kamiya, speldesignern bakom ett flertal kritikerrosade titlar inklusive Devil May Cry, Okami och Bayonetta. Han pratar ofta om hur djupt influerad han var av arkadspel från 80- och 90-talet.

Hans spel är kända för sin vackra grafik och otroligt tillfredsställande spelmekanik, men det som verkligen står ut är att han alltid lagt stor vikt på att hans fundamentala gameplay ska vara tilltalande. Han lärde sig av arkadspelen och tog de lärdomarna med sig in i spelen han skapar idag.

Spelutvecklingen har förändrats enormt sedan dess, så klart, men jag tror att det fortfarande finns en hel del som moderna spelutvecklare kan lära sig från de essentiella kvalitéerna som gjorde de här klassiska arkadspelen så bra. Om dagens kreatörer fortsätter bygga på de här grunderna tror jag att de kommer gå vidare och skapa verkligt fantastiska spel.

Finns det ett "heliga graalen"-spel du fortfarande drömmer om att få släppa?
Vi har redan lyckats föra tillbaka många av de spelen jag personligen ville se återupplivade, så jag kan inte säga att det finns en specifik titel som är mitt ultimata mål längre.

Med det sagt, det finns fortfarande massor av spel jag verkligen vill få tillbaka. Vi har redan börjat re-releasa 3D-arkadspel, men det finns också många titlar från 70- och 80-talet som jag fortfarande skulle vilja bevara. Jag hoppas vi kan fortsätta expandera vår lineup med en stor bredd gällande olika tidseror och genres.

Herr Hamada, jag tackar dig från djupet av mitt hjärta för din tid och villighet att sitta ner och ha den här intervjun. Jag känner att jag redan tagit upp för mycket av din värdefulla tid, men för min sista fråga vill jag bara veta... När framtida generationer upplever de här arkadspelen flera årtionden från nu, vad hoppas du att de ska förstå och känna till om de människor och den miljö som skapade dem?
Medan vi fortsätter jobba på Arcade Archives så finner jag mig ofta själv tänkandes på en framtid långt efter att vi är borta. Jag undrar hur spelen vi växte upp med och älskade kommer att ses på av de människorna, och vad de kommer tycka om dem.

Jag kommer så klart aldrig få ett svar på det. Men jag tror verkligen att det grundläggande intresset för de här spelen kommer bestå. Även om spel utvecklas i helt andra riktningar över de kommande 100 eller 200 åren så vill jag ändå tro att de här klassikerna fortsatt kommer värdesättas på något sätt. Det är hoppet om det som får mig att fortsätta.

Jag vet inte hur framtida generationer kommer värdera dem, men vad vi kan göra idag är att bevara så många av de här spelen som möjligt. Därför är alla vi på Hamster fast beslutna att återuppliva så många av de här spelen som vi bara kan och därmed försäkra oss om att de aldrig faller i glömska.