Corsair Cove

Är du sugen på mer piratäventyr efter sommarens remake av Assassins Creed: Black Flag, så har jag goda nyheter. Det finns ett redigt pirat äventyr med namnet Corsair Cove. Det är en udda titel då den kretsar runt ett gäng pirater som blir strandsatta på en öde ö och måste fly. Och det är inte berättelsen som är unik utan vägen dit. Du behöver bygga upp ett fungerande piratsamhälle som en borgmästare. Hur många piratspel har du spelat de senaste åren där du ska bygga en stad. Glöm andra stadsbyggare här bygger piraterna på klippväggar, toppar och under vattenfall. Det är ganska beroendeframkallande.

Det första jag tänkte på var vilket ögongodis spelet ändå är. Det ser ruskigt snyggt ut för en titel i genren. Även om detta har mer med Sim City och Cities Skylines än Black Flag och Sea of Thieves är det ändå lite orättvist att jämföra. Jag skulle snarare positionera det närmare Settlers, Anno eller Tropico. Om jag verkligen skulle försöka positionera spelet är det ett Anno-light. Det är ganska snarlikt i sin design på många sätt. Du har en begränsad yta att bygga på och behöver använda all terräng. På själva banan finns otaliga resurser på väggar, vid havet och på topparna. Du kan smidigt bygga hängbroar, sovplatser och även andra byggnader för att utvinna resurser. Det är inget komplicerat spel även om det bjuder på rätt mycket innehåll.

Temalåten i menyn är underbar.

Förutom att bygga kan du via olika uppdrag låsa upp fler byggnader och annat. Desto fler saker du gör ute i världen och på din ö desto fler saker kan du helt enkelt göra. Efter ett tag kommer du att ha utfört uppdrag och utmaningar som ger poäng. Dessa kan investeras i ett teknologiträd som erbjuder fyra riktningar. Dessa riktningar är inte nord, väst, öst och syd utan istället betonar en viss typ av pirat. Imperiebyggande är exempelvis en sådan riktning. Varje riktning erbjuder unika egenskaper och förmågor. Du kommer också att låsa upp nya byggnader via detta system. Uppdragen är färgkodade efter en viss riktning vilket innebär att du lättare kan klara av dessa med rätt fartyg och uppgraderingar.

För att utföra uppdrag kan du bygga ett fartyg precis som i Anno-serien och bestämma en kapten. Jag valde såklart boomern och den evigt kritiske Teach som också är känd som Svartskägg. Du har en bunt kända och mindre kända pirater som försöker överleva. Det bjuds på roande dialog och ett antal kända röstskådespelare. Den här biten av spelet är en höjdpunkt, det är hyfsat välskrivet och professionella röstskådisar blåser karaktärerna till liv. Du har exempelvis en karaktär som spelas av Kevin McNally, han var karaktären Mr. Gibbs i Pirates of the Caribbean. Han spelar en ganska likartad karaktär även här. Om du undrat hur en stadsbyggare med hyfsad dialog är detta ett exempel.

Mellansekvenserna är fina och väldigt välgjorda. Det kan däremot se lite roligt ut när mustascher laddas in sent i mellansekvenser.

Fartyget du bygger är en allt i allo maskin inledningsvis ungefär som i Anno. Du kan sedan uppgradera fartyget i någon av kompassens riktningar. Du specialiserar fartyget utifrån vad du behöver att den ska göra. Vill du ha mer hastighet, stridsskada eller handelsmöjligheter etc. Det förändrar fartyget. Det finns runt 28 fartyg och över tid kan du få fler. Det är också här min största kritik finns med titeln ligger. Själva bordandet och striderna är gjorda i ett minispel. Om du spelat Pillars of Eternity II: Deadfire så vet du att du inte får se själva striden utan navigera menyer. Samma sak sker här fast det blir ett kortbaserat tärningsspel där du inte kan välja korten. Du väljer kort och det ingår även lite tur, beroende på val kan du sedan åsamka skada. Systemet i sig är inte trasigt, men det förtar hela känslan av att vara ett piratspel. Jag hade hellre sett något i stil med Sid Meier's Pirates när striderna ska börja. Jag tycker att det är ett kollosalt felsteg då stridsystemet här spelar en stor roll och utförs regelbundet men är oengagerande. Det är synd för resten av spelet är bra.



Båtarna klarar sig själv ute till havs. I mångt och mycket är båtaspekten såsom det fungerar i Anno minus komplexiteten. När du väl ska strida eller utföra ett uppdrag måste du acceptera det när båten väl är där. Det är ett system vi känner igen inom strategigenren. Allt från XCOM till Total War laddar ofta in dig i en strid från själva kampanjvärlden. Jag kan köpa att detta är en mindre studio som försöker göra ett omfattande spel, jag kommer dock inte ifrån att just striderna inte är särskilt bra. Jag gillar dock stillbilderna i bakgrunden under striderna och ljudeffekterna. Kanonerna låter bra och musiken är trevlig.

Världen är vacker, färgsprakande och känns levande.

Trots vissa brister är detta en innovativt titel där du kan bygga vertikalt. Det påminner lite om Laysara: Summit Kingdom ett av årets bästa inom sin genre. Det ska dock sägas att själva byggandet är simpelt. Du kommer inte riktigt nära komplexiteten i Anno eller Sim City. Snarare är det ett spel som med hjälp av lite förenklade ekonomiska system låter dig uppleva berättelser och äventyr med pirater. Det är detta jag tycker att spelet gör så himla bra. Det är en titel som även går att rekommendera till nykomlingar och du behöver inte kunna komplicerade byggkedjor. Snarare har du ett färre antal resurser som används av ett fåtal andra byggnader. Det är som en välgjord Anno Light i det avseendet. Jag skulle dock vilja hävda att presentationen i Corsair Cove bär mer färggrann och ibland mer intressant.

Någonstans i en färgstark, sprudlande levande värld med intressanta karaktärer får du ändå en kapabel stadsbyggare. Dess vertikala byggsystem och fina miljöer gör det till en höjdare att konstruera dina små samhällen i. Varje uppdrag ger dig också en rekommendation om vad du förväntas ha i båtväg. Det leder mig in på det jag kallar progression. Rekommenderas en uppgraderad båt, kommer du instinktivt att börja samla poäng och sedan skaffa resurserna så att du kan bygga en ny båt. Du kan såklart försöka ändå men oftast sprängs båten och din kapten kan bli ur spel i 30 minuter. Progressionskraven för uppdragen leder dig som spelare vilket är ett ganska smart sätt att erbjuda spelaren en viss riktning. Förutom kampanjen finns mindre scenarion med sina egna uppdrag och även massa sidouppdrag. Det finns ganska mycket att göra för pengarna. Det är prissatt som ett indiespel och inte en högbudget titel.

Du kan smidigt zooma in och ut problemfritt.

På den tekniska och audiovisuella sidan har jag inga större problem med vad Limbic Entertainment erbjuder. Jag har stött på ett par buggar såsom markörer som inte försvinner, men inget spelförstörande. Det ser fantastiskt ut, med fina karibiska miljöer, gröna detaljerade blad och byggnader som du kan se att folk använder. Ett litet argument kan föras om att animationerna i dessa byggnader laggar. Det såg ut som att de kördes i en lägre bilduppdateringshastighet runt 30 till 60. Jag hade önskat att den hastigheten synkade med vad jag använder i spelet. När små animationer i byggnader laggar ser det konstigt ut när spelet i i övrigt flyter på i över 100 bildrutor per sekund. Musiken är strålande och jag gillade verkligen att lyssna på temalåten i huvudmenyn. Jag skulle vilja hävda att det finns utrymme för mer piratmusik. På grund av sin genretyp repeteras den ofta. Jag gillar sådan här musik och därav hoppas jag att det läggs till lite fler musikaliska stycken i framtiden. Det är dock ett vanligt problem inom denna genre och inget som rubbar helhetsintrycket.

Vad du får med detta paket är en ganska okomplicerad stadsbyggare som låter dig bygga upp världen runtom legendariska karaktärer. Det får du göra i den klassiska piratfantasin satt i karibiska havet. Det bästa är att titeln är som gjord för både medelrutinerade spelare och nykomlingar till genren. Jag tror att även att veteraner kan ta sig an detta, stänga av hjärnan en stund och bygga något roande utan att bry sig om svårighetsgraden. Jag vill dock påpeka att det går utmärkt att höja svårighetsgraden, då handlar det om att du producerar mindre och dina invånare behöver mer. Spelet blir dock inte nödvändigtvis svårt för en rutinerad Anno-spelare. En sådan aspekt som gör titeln avslappnande är att du inte har någon stress med någonting annat än om populationen är missnöjd. Allt annat väntar på dig inklusive uppdragen. Det betyder att du kan fixa logistiken i bakgrunden, bygga ut din bas, göra saker du vill göra och sedan tackla uppdragen i lugn och ro. Det finns ingen domedagsmätare på samma sätt som i exempelvis de nya XCOM-titlarna.

Fartygen är ett av dina viktigaste verktyg, tyvärr också en av de svagaste aspekterna i spelet.

Summan av titelns alla beståndsdelar är en kompetent stadsbyggare med fin konst och bra produktionsvärden. Det osar premiumkänsla och upplevelsen är något enklare än många konkurrenter. Du har olika svårighetsgrader vid behov och förutom en stor miss vad gäller stridssystemet är det en upplevelse du bör prova. För mig personligen är det just båtbitarna med striderna som verkligen hindrar detta från att nå högre höjder. Det är verkligen synd då spelet hade kunnat låta dig styra striderna som i Sid Meier's Pirates eller gjort ett omgångsbaserat läge. Du måste ändå klicka in dig i dessa strider som i Total War. Det blir inget problem med att kontrollera olika saker eller stressande. Jag gillade också alla karaktärer i spelet. Är du något intresserad i klassiska piratberättelser och vill testa något lite udda kan jag rekommendera dig detta. Det är snällt mot nykomlingar och bjuder på en trivsam resa tillbaka till en svunnen tid. Även om det inte är historiskt korrekt kommer du att träffa personer från historien. Jag kan inget annat göra än att ge detta en tumme upp och ett bra betyg.

När en strid eller liknande vankas klickar du på kort som drar ned hälsan på fienden. Bilden i bakgrunden är statisk och det finns inga spelmässiga inslag här som berör eller vill få mig att göra det igen.
Teknologiträdet sträcker sig i fyra riktningar med unika upplåssningsbara saker.
Du kan även se hur långt du kommit i uppdragen och vilka utmaningar du klarat av.

Neowiz och Round8 Studio har släppt en ny uppdatering till Lies of P: Complete Edition på Nintendo Switch 2. Version 1.13.1.0 åtgärdar flera problem som uppmärksammades efter lanseringen och lägger samtidigt till ett nytt grafikläge för den som spelar i handhållet läge.

Den största nyheten i uppdateringen är ett tredje grafikläge för handhållet spelande. Det tidigare prestandaläget har döpts om till Balanserat, medan det nya Prestandaläget är inriktat på att nå upp till 60 bilder per sekund.

Även kvalitetsläget har fått en viktig korrigering. Ett tidigare fel gjorde att spelet renderades i lägre intern upplösning än avsett. Uppdateringen åtgärdar nu detta.

För den som spelar på TV finns dessutom möjligheten att slå av och på Motion Blur via inställningarna.

Uppdateringen i korthet
Nytt prestandaläge: Upp till 60 fps i handhållet läge på Switch 2.

Balanserat läge: Det tidigare prestandaläget har döpts om och optimerats.

Förbättrad upplösning: Ett problem som sänkte den interna upplösningen i kvalitetsläget har åtgärdats.

Motion Blur: Kan nu aktiveras eller stängas av när spelet körs i TV läge.

Stabilitet: Flera krascher och andra problem har åtgärdats för att förbättra spelets stabilitet.

Den digitala versionen av Lies of P: Complete Edition släpptes på Nintendo eShop den 6 augusti 2026. Den fysiska utgåvan på kassett släpps den 2 oktober.

Uppdateringen är särskilt intressant för den som spelar Lies of P i handhållet läge. Ett av mina egna intryck från Switch 2 versionen var att bilden stundtals kändes suddig, framför allt jämfört med vad jag sett av spelet på andra plattformar. Nu visar det sig att en del av problemet faktiskt låg i spelets interna upplösning och inte enbart i konsolens hårdvara.

Det återstår att se hur stor skillnad det nya prestandaläget gör i praktiken, fast Switch 2 versionen har åtminstone fått bättre förutsättningar att visa vad den faktiskt kan gå för.